Därifrån Lundsbrunn hade ett 40 tal personer givit sig av till Götene för att demonstrera utanför socialförvaltningen på grund av ett omhändertagande av barn. Personalen fruktade att det kunde bli våldsamt och tillkallade polis. Det hela lugnade så småningom ner sig och ingen blev skada eller omhändertagen av polis såvitt jag vet.
I Botkyrka södra Stockholm blev det värre där brändes socialförvaltningen delvis ner och där blir det polisiära följder, orsaken var densamma, omhändertagande av barn.
Begriper inte hur man tänker från de asylsökande. Tror man att detta förfarande stärker deras sak? Då skall man nog tänka om. Än så länge gäller våra traditioner och de är inte att samla många utanför ett socialkontor eller sjukhus för att mer eller mindre hota när något inte gått som man tänkt.
Det är svårt när många trängs ihop på ett ställe att det kan bli bråk men detta hade inget med trångboddhet att göra utan en demonstration som kunde ha urartat om inte polis kommit.
Man måste förstå att de inte har en slags guldsits även om vissa politiker försöker ge det utan att man fortfarande får anpassa sig efter svensk lag. Man får demonstrera. Javisst, men det kan ske på många olika sätt inte så att folk känner sig hotade.
I Lidköping har De la Gardie Park nämnts som ett eventuellt asylboende av Bert Karlsson, men det var ett tag sedan nu och inget har hörts om det ännu.
4 kommentarer:
Hej
Förstår att du inte fått ditt barn omhändertaget av socialamyndigheter med tanke på vad du skriver. Om du tror att det krävs missbruk eller vanvård så tror du helt fel. Om ditt barn har ett underligt eller normbrytande beteende så beror detta på dig som förälder av någon orsak enligt socialtjänsten, trots att du själv söker hjälp för ditt barn. I vårt fall så har all hjälp som skulle kunnat förhindra ett omhändertagande uteblivet från samhället.
Vårt barn omhändertogs istället utan någon information om vart det skulle föras. Vi fick inte heller någon information om vi skulle få träffa barnet igen, varken vi eller barnet trots att vi samarbetade med socialtjänsten. Vi behövde hjälp med vårt barn, men många råkar väldigt illa ut i sina kontakter med socialtjänsten och får inte träffa sina barn mer. Om du vill få exempel så läs på Facebook; Riksföreningen mot tvångsomhändertagande av barn. Där kan du läsa om många märkliga fall där barnen till slut återlämnats till föräldrarna.
Ser dessa människors reaktion som du skriver om, som väldigt sund; man låter ingen ta sitt barn utan protester. I dagsläget pågår demonstrationer mot det norska barnevernet över hela Europa, vilka till stor del fungerar som den svenska socialtjänsten.
Mvh
Knytta
En av kommentarerna på Facebook:
Skribenten skriver: "Än så länge gäller våra traditioner..."
Det skribenten missade var att ställa sig frågan: ÄR vår tradition att omhänderta barn? Är det tradition i Sverige att psykiskt misshandla andra människor? Är tradition i Sverige att utsätta andra för tortyr? Är tradition att bli utsatt av socialtjänsten till nationell terror?
Man kan protestera på många sätt utan att andra behöver känna sig hotade. Och jag utnyttjar bara min yttrandefrihet. Det hade kunnat bli som i Botkyrka att man satte eld på socialbyrån.
Skicka en kommentar